Binjurar och stress

Skrivet den 2012-04-30 @ 11:26:01

Har stress försämrat Din hälsa?

Stress handlar om hormonella anpassningsreaktioner till inre och yttre förhållanden. Något så enkelt som kyla utlöser stressreaktioner, vilka är de hormonella processer som sätts igång för att upprätthålla homoestas, dvs. jämvikt. I detta fall anpassning till kyla, så att inte för stora förluster av värme uppstår. Och ”dom” som sköter om dessa anpassningsreaktioner i kroppen är budbärare eller signalämnen som styr och ställer på alla upptänkliga sätt. Ett annat namn för dessa budbärare är hormoner. De är i ständig verksamhet styrda av hjärnans intryck av omgivningen eller psykologiska faktorer. Är det fara å färde utsöndras t. ex adrenalin för att man skall kunna fly eller fäkta dvs. springa ifrån faran eller gå till fysiskt motangrepp.  
Utsätter man kroppen för en mängd av stress under längre tider kan risken öka för sjukdomar som depression, infektion, ångest och åderförkalkning. Binjurarna är viktiga körtlar i detta sammanhang. På ”order” av kortikotropin utsöndrar de adrenalin, kortisol och noradrenalin till blodbanan och utövar på så vis inflytande över kroppens organ och vävnader. Exempel på inflytande är hantering av blodtryck, blodsocker och fettbildning. Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. När man utsätts för fysiologisk eller psykologisk stress, frisätter således dessa körtlar omedelbart sina signalämnen (hormoner) direkt ut i blodbanan och att de kommer snabbt ut i kroppen beror på att binjurarnas vävnad har nära nog högst genomflöde av blod av alla kroppens vävnader. 

Kortisol

Eftersom vår binjurebarktest, Adrenocortex Stress Profil (ASP) fokuserar på kortisol och DHEA, kan i korthet följande nämnas om stresshormonet kortisol:

  • Kortisol mobiliserar energiresurser och påverkar immunförsvaret
  • Kortisol finns alltid i blodet (mer eller mindre)
  • Överskott för länge leder till sjukdom (depression, ångest, försvagat immunförsvar)
  • Förhöjt kortvarigt stärker immunförsvaret
  • Det styrs av dygnsrytmen – hög frisättning på morgonen viktigt som stöd för energikrävande processer.
  • Det påverkar ämnesomsättningen och har på så sätt en koppling till sköldkörtelhormonerna.
  • Stressaxeln (hypotalamus, hypofysen till binjurarna) styr utsöndringen
  • Det finns alltid i blodet
  • Det är livsnödvändigt, brist livshotande
  • Det styrs av dygnsrytmen – hög frisättning på morgonen viktigt som stöd för energikrävande processer.
  • Det påverkar ämnesomsättningen
  • Det inverkar på blodtrycket och vaskulär ton dvs. hopdragnings- och utvidgningsförmåga hos blodkärlen
  • Det stärker hjärtats pumpförmåga och bidrar till en jämn puls
  • Det påverkar den elektriska aktiviteten i hjärnans celler vilket påverkar humöret, tänkandet, minnesförmågan, den mentala klarheten och fokuseringsförmågan
  • Det omvandlar glykol till blodsocker (glukos) och upprätthåller en god blodsockernivå
  • Det omvandlar fett till fettsyror och proteiner till aminosyror som därefter omvandlas till blodsocker (glukos)
  • Det medverkar till att glykogen i levern omvandlas till blodsocker (glukos)
  • Det motverkar hypoglykemi, som kännetecknas av blekhet, darrningar, svettningar, försvagning, hjärtklappning, oro, koncentrationssvårigheter, koma, irritation, synstörningar, svimning och kramper.
  • Det har en viktig antiinflammatorisk effekt, för att balansera inflammatoriska angrepp
  • Det håller immunförsvaret i schack och minskar vävnadsskador från inflammatoriska och giftutsöndrande celler.
  • Det skyddar cellerna från överskott av insulin.
  • Det reglerar natrium/kalium-balansen och därmed vätskebalansen i kroppen
  • Det motverkar allergier, kronisk trötthet, autoimmuna tillstånd
  • Kortisolresistens kan också sätta ner effekten av utsöndrat kortisol
  • Brist kan ge hårförtunning hos kvinnor, akne, dysmenorré (smärtsam mens), pms

Signaler på stress i obalans dvs. för mycket eller för lite av kortisol i omlopp är:

  • Ångest, oro, nedstämdhet, trötthet
  • Minskad motståndskraft
  • Störingar i magtarmkanalen, ökad gasbildning
  • Försämrad koncentrationsförmåga
  • Minskad uthållighet
  • Menstruationssrubbningar
  • Huvudvärk
  • Eksem
  • Värk i muskler och leder
  • Fetma
  • Benskörhet
  • Hjärtkärlsjukdom

DHEA
Dehydroepiandrosteron är ett sk prohormon som likt kortisol produceras av binjurarna av kolesterol. Det kallas för ett moderhormon (prohormon) därför att det är föregångare till många andra hormoner, vilka t.ex. är ansvariga för kvinnliga respektive manliga egenskaper, stresskontroll och mineral-omsättning. DHEA har också en icke obetydlig inverkan på åldrande, fetma, benskörhet, hjärtsjukdom, diabetes, bakterie- och virusinfektioner. Det är viktigt för immunförsvaret på så sätt att det medverkar till bildandet av antikroppar. DHEA främjar även förbränningen av fett och muskeluppbyggnad och det balanserar kortisolets effekter på kroppen, som att hjälpa den klara av stress. DHEA skyddar också immunsystemet från cellskador vid sjukdom och åldrande. 

DHEA kallas för ett vitalitetshormon, ett anti-aging-hormon, som minskar i mängd i motsats till kortisol med stigande ålder och brist på DHEA anses bidra till många ålderrelaterade sjukdomar. 

För den som vill lära mer av hormonella processamband, titta på bildenSteroidogenic Pathways och se hur kortisol och DHEA är relaterade.

Hur fungerar en binjurebarkstest med avseende på kortisol och DHEA ?(Testen kallas Adrenocortex Stress Profile förkortat till ASP).
En ASP-analys är en säker, icke invasiv test, som bestämmer DHEA- och kortisol utifrån fyra salivprover, vilka enkelt tas i hemmet och som sedan skickas med ordinarie post till Scandlab. (Studier på denna tests relevans finns redovisade på PuBMed med över 1500 stycken).

Balans är nyckeln vid bedömningen av binjurehormoners övergripande effekt på kroppen. Därför redovisas förutom enskilda värden av kortisol och DHEA också en kvot mellan dessa som visar den dynamiska balansen mellan dessa hormoner. Gällande kortisol redovisas också en graf så att man ser hur det utsöndras cyklist. 
Salivtester kan ge en bättre indikation på de fria och bioaktiva hormoner som cirkulerar i kroppen än andra typer av analyser. Salivtester är också bekväma gällande provtagning och hur lätt är det att dra blod på en Vårdcentral, med sista provtagning 23.30.

Vilken nytta har man av testresultatet?
Det kan ge en god vägledning för en vårdgivare att komma igång med ett bra behandlingsprogram, så att nivåerna av kortisol och DHEA kan restaureras och optimeras. Detta kan innebära en ökad tålighet vad stress anbelangar och en bättre immunfunktion samt försvar mot åldersrelaterade sjukdomar.

Fråga dig själv!
Är du ofta trött utan anledning?
Är du under kronisk stress?
Har du svårt med nattsömnen?
Hur du tappat sexlusten?
Störs du av höga ljud?
Känner du oro och depression?
Har du problem med mensen?
Har du ont i leder?
Har du ätstörning?
Har du nyss tappat vikt eller gått upp i vikt?
Har du sårigheter i tarmen eller IBS?
Har du koncentrations-, inlärnings-, eller minnesproblem?
Har du högt blodtryck
Tar du DHEA eller pregnenolon på måfå?
Om du har svarat ja på någon av alla dessa frågor, det kan bero på en över- eller underaktiv stressrespons från binjurarna. En ASP- test kan vara vägledande i sammanhanget!

från: http://www.scandlab.com/stress.html


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback